ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)

Kungliga Vetenskapsakademien var en viktig inrättning i 1700-talets Sverige. Den samlade vetenskapsmän och lärda verksamma inom ett brett spektrum av ämnen, som spände över både natur och samhälle. Men organisationen hade även nära band till eliten och makthavarna. Den formade en del av maktens institutionella landskap och fungerade som en remissinstans och arena för de styrande.

Det villrådiga samhället belyser akademiens politiska och ekonomiska synsätt under åren 1739–1792 mot bakgrund av dess täta förbindelser med samhällsledningen – inte minst det under frihetstiden dominerande hattpartiet och den autokratiske Gustav III. Boken ger vid handen att Vetenskapsakademien överlag hade en slagsida åt det traditionella och att ledamöternas föreställningar om samhället var påtagligt färgade av kopplingarna till makten. Akademimedlemmar förde visserligen fram nya idéer i linje med tidens tilltagande betoning av såväl spontan samhällsutveckling som individens förmåga att ta eget ansvar. Sådant tankegods var dock inte gängse under den period som står i centrum för monografin, då ståndssamhället vilade tungt över idéskapandet.

Boken konstaterar också att varken Vetenskapsakademiens ledamöter eller den organisation de tillhörde utgjorde ett passivt redskap för samhällsledningen. Tvärtom hävdade de sig genom att tillskriva sig själva en viktig roll i det samhällsförbättrande projekt som de målade upp och bidrog till.

***

The Royal Academy of Sciences was an important organization in eighteenth-century Sweden. It brought together scientists and scholars contributing to a wide spectrum of areas, encompassing nature as well as society. But it also maintained close ties to the elite and the political establishment. The academy formed part of the institutional landscape of power and functioned as a consultive body and an arena for the upper echelons of the Swedish realm.

The monograph sheds light on the political and economic outlook of the Royal Academy of Sciences during the period 1739–1792 against the background of its intimate connections to the ruling stratum. Not least the Hat Party, which dominated the Swedish political scene during the Age of Liberty, and the autocratic King Gustav III. The study shows that the members of the academy overall gravitated towards traditional viewpoints and that their conceptualizations of society were substantially affected by their interactions with the power holders. While some fellows offered new ideas in line with an increasing contemporary emphasis on spontaneous societal development and the capability of individuals to act responsibly on their own accord, such notions were by no means prevalent.

Moreover, the book demonstrates that neither the academy nor its members constituted a passive tool for the elite and the powers that be. Rather, they engaged in self-promotion by attributing themselves a crucial role in the project of general improvement they envisioned and added to.

Academic co-ordinator is Knut Ove Eliassen, professor, NTNU, Norge: https://orcid.org/0000-0002-5315-6944

This book is included in DOAB.