Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv.

Kampen mot den samhällsfarliga smutsen fördes brett och på olika nivåer i samhället. Boken ger inblickar i den långa och komplexa renlighetsprocess som samhället genomgick. 

Bakom det över tid mer flitiga tvålanvändandet dolde sig förmaningar, förhandlingar och konflikter kring hur renlighetsarbetet skulle utföras och av vem. Tvålens herravälde var inte självklar utan tillkämpad.

I bokens tio bidrag utforskas särskilt interaktionen mellan debattörer, föreningar, institutioner och enskilda individer. Hur gick renlighetsarbetet till och hur togs det emot? Vem och vad behövde rengöras och på vilka grunder? Vad innebar renlighet i olika sammanhang och för olika individer? Boken synliggör hur förhandlingar kring renlighetens ideal och praktik gått till genom undersökningar av hur renlighetsidealet presenterats, propagerats, uppfattats, ifrågasatts, omsatts och ibland haft andra bevekelsegrunder än avsändaren avsett.

Bidragen är skrivna av ekonomhistoriker, etnologer, historiker och idéhistoriker från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Boken vänder sig till studenter, forskare och andra intresserade av ett socialhistoriskt perspektiv på renlighet.

***

With soap, water, and diligence discusses attitudes and practices around cleanliness and health at the turn of the nineteenth and twentieth centuries. At this time, scientific findings on how diseases spread had rendered both the body and the home as particularly risky in terms of the health of an individual. However, the zeal for cleaning was more than just a health issue – it also contributed to societal change at large. This book aims at deepening our understanding of cleanliness in relation to social class, gender, work, consumption, and space, viewed from a Nordic perspective.

The battle against dirt was fought on a broad front, and on different levels of society. The book at hands offers glimpses of the long and complex societal process which was required for the Nordic societies to grow cleaner over time. Behind the gradually increasing interest in soap and lather lay challenges, negotiations, and disagreements about the ways in which cleanliness should be advanced, and who would be the ones advancing it. To establish the supremacy of soap required a lot of hard work.

The ten chapters shed light on the interaction between debaters, voluntary associations, institutions, and individuals. How was cleanliness promoted and what was the reception like? Who and what was to be cleaned, and on which terms? What did cleanliness mean in different contexts and for different individuals? The book makes both ideals and practices visible by exploring the ways in which the gospel of cleanliness was presented, propagated, understood, questioned and renewed, and also by showing that in some cases people’s quest for cleanliness had motivations other than those intended by the promoters.

The chapters have been written by economic historians, ethnologists, social historians, and historians of ideas from Denmark, Finland, Norway, and Sweden. The book is intended for students, scholars and the general reading audience interested in a social historical perspective on cleanliness.

Academic co-ordinator is Prof. Gro Hagemann, University of Oslo

This book is included in DOAB.